► Försprånget snart uppätet. Skarpt läge nu för Frölunda.
► Kan en seger mot Leksand få tvivlande spelare att tro?
► Kan tvivlande spelare besegra Leksand?
► Spelare, ledare och fans skriker efter något bra på tisdag, blir de bönhörda kan det här fortfarande sluta väl. Så små är marginalerna.
► Det och mina fem bästa här.
JAG SÅG EN skön match mellan Skellefteå och Rögle (4–3) i går kväll.
Jämföra de två lagen med Frölunda, det var som två olika sporter. I Skellefteå Kraft Arena såg jag:
## Ständig attack mot mål.
## Massor med skott, trafik, tryck på kassen.
## Ett ”go” som gick igenom TV-rutan.
För att Skellefteå och Rögle är så mycket bättre hockeylag? För att de har så mycket bättre backar?
Nej, nej – för att spelarna är lika höga på självförtroende som Frölundas är låga.
I alla fall på bortaplan. I det senare fallet.
Nu ska Frölunda spela hemma (Leksand på tisdag), en seger är gvetvis fullt möjlig, i det läget är man kvar på topp 6 med sju matcher kvar, och då börjar en ny resa.
Just nu stämmer inte mycket, spelare tvivlar, överjobbar, kommer fel, blir passiva, man har svårt att se hur chanser ska skapas, man har svårt att se hur baklängesmål inte ska trilla in.
Och då har jag ändå inte nämnt alla utvisningar det här laget drar på sig.
Dessa gör som alla ser uppförsbacken ännu brantare.
Men Frölunda har förstås inte tappat alla sina kvalitéer sedan i höstas, mycket sitter i spelarnas skallar, och på något sätt måste varje spelare gå till sig själv i det här läget.
”Jag kan inte vara oförsiktig med klubban.”
”Jag måste lita på att kompisen gör sitt jobb, inte överjobba, inte hjälpa motståndarna bli övertaliga.”
”Jag måste gå in med attackmentalitet i anfallszonen, inte försöka härma Ryan Lasch.”
Det kan räcka till seger mot Leksand, sedan får Frölunda ta det därifrån, försöka få till bättre prestationer även utanför Göteborg.
Förlust även mot Leksand? Än mer ångest och ras i tabellen? Ja, visst är det fullt möjligt. Inte bara att trycka på en knapp. Men vi tar det då. Om det skulle behövas. Jag tror ändå hemmafaktorn är viktig och betydande.
Och som jag skrev i går, det är skönt i det här läget för Joel Lundqvist & Co att tio lag går till slutspel. De behöver inte ens tänka tanken att nian Malmö (nio poäng efter) ska gå i kapp. Absolut värsta som kan hända är alltså att det blir åttondels- istället för kvartsfinal, i så fall trist – men säsongen är på intet sätt förstörd. Det borde lugna en del nerver.
Så här ser det resterande programmet ut.
25/2: Leksand (h)
27/2: Linköping (b)
29/2: Luleå (b)
3/3: Skellefteå (h)
5/3: Växjö (b)
7/3: HV71 (h)
10/3: Malmö (b)
12/3: Djurgården (h)
***
I en GP-artikel såg jag tränaren Roger Rönnberg ta på sig stort ansvar för att det ser ut som det gör för Frölunda på bortaplan: en massa utvisningar, en massa tidiga underlägen:
– Det faller tillbaka i knät på mig! Jag som coach behöver hitta ett sätt att leda mitt lag framåt och jag har en ganska lång bussresa framför mig nu att fundera på.
Stort. Snyggt. Men just med den här biten är det faktiskt primärt upp till spelarna själva.
Däremot kan Rönnberg agera på annat sätt, som i power play:
PP2, där Ryan Lasch förstås blev hängande, såg bättre ut än PP1 mot Brynäs. Bättre attack. Så – varför inte låta Jacob Moverare, Nicklas Lasu, Patrik Carlsson och Max Friberg få fortsätta med den lilla kaliforniern? Eller än bättre, peta in Lucas Raymond istället för Friberg; det är ju i 5/4 17-åringen verkligen kan göra skillnad.
Låt sedan Samuel Fagemo lira i det som varit PP1, med Brandon Gormley, Simon Hjalmarsson, Johan Sundström och Joel Lundqvist.
Men det kräver att Lasch bara lirar i en PP-formation. Det blir lite tröttsamt att det alltid ska letas instick till kaptenen.
Tror jag att det här händer? Nej. Jag tror inte alls Rönnberg tänker som jag. Men det är intressant att tänka brett.
När Rhett Rakhshani sedan är redo för comeback (tisdag?) kan vi kika mer på kedjorna i 5/5 också.
***
Att Jacob Peterson spelade så lite (3.34) var ett sportsligt beslut. ingen känning av ljumskskadan.
Även Johan Mattsson har problem med en ljumske. Verkar smittsamt det där. Han har varit med och kört rehab på bortatrippen. Kanske redo mot Leksand.
Det kan nog David Printz också vara. En nåd att stilla bedja om för Frölunda och dess supportrar.
***
Okej, mina fem bästa frölundaiter mot Brynäs:
1 – Patrik Carlsson
* Hade den där attackmentaliteten från start till mål. Träff i virket. Många bra aktioner.
2 – Viktor Ekbom
* Som så ofta en bjässe, löser svåra situationer, sätter inte andra i skiten.
3 – Ryan Lasch
* 0+2, det är han som ska göra’t, och han jobbar hårt, glider verkligen inte, vinner puckar, är intensiv.
4 – Niklas Rubin
* Grymt jobbig match, hårt tryck emot, släppte fyra, i princip otagbara, hade några storstilade parader, var nära ta Anton Rödins 4–1
5 – Simon Hjalmarsson
* Tog ansvar, tog initiativ, försökte. Alltid.
***
Händer det något med Henrik Lundqvist i dag, eller i morgon? Trading deadline på måndagen.
Nattens målvakt, nej … nattens grej, det var förstås 42-årige ismaskinsföraren David Ayres i Toronto. Han var på läktaren i Scotiabank Arena”, Carolina Hurricanes fick båda sina burväktare skadade – då hoppade Ayres in och blåste hemmalaget på segern.
Okej, Lasse Hultén – nu väntar vi på dig i Scandinavium …
Visa det här inlägget på Instagram
